Deprecated: Hook custom_css_loaded is deprecated since version jetpack-13.5! Use WordPress Custom CSS instead. Jetpack stöder inte längre anpassad CSS. Läs WordPress.org-dokumentationen för att lära dig hur du tillämpar anpassade stilar på din webbplats: https://wordpress.org/documentation/article/styles-overview/#applying-custom-css in /www/webvol16/64/ma41iqsntzmeiaw/hurkanvi.se/public_html/wp-includes/functions.php on line 6031
Hur kan vi prata om cancel culture? - Hur kan vi? Hur kan vi prata om cancel culture? - Hur kan vi?
Hur kan vi prata om
Skriv ut

Hur kan vi prata om cancel culture?

Begreppet Cancel culture (drevkultur) används för att hänvisa till en form av social utfrysning, där en grupp människor aktivt stänger ute en individ ur sociala och/eller professionella kretsar. Detta sker ofta när en person agerat omoraliskt eller brottsligt och olika grupper i ett samhälle väljer att ta tydligt avstånd från den enstaka individens handlingar. Begreppet associeras även till “syndabock” som är en gammal hednisk ritual med syfte att hålla ihop en grupp, där gruppen i sig avskriver sina synder på ett djur som därefter lämnas i skogen för att dö. 

I Sverige finns det flera kända fall av cancel culture där digitala mobbar går ihop och påverkar enskilda individer till en så stor grad att individen förlorar både karriär och familj. Sådana fall har varit till exempel Benny Fredriksson, Martin Timell, Rektor Hamid, Soran Ismail, Sara Kristoffersson, Navid Modiri, Paolo Roberto, Fredrik Virtanen m.fl.
De senaste åren har det blivit allt vanligare att personer som blivit utsatta för drev med tiden kommit ut på andra sidan både starkare och med en nyvunnen karriär. Sådana personer är t.ex. Louis C.K, Joe Rogan, Hanif Bali m.fl.